Varumärkesbaserad stadsutveckling


I en tid när mer än halva jordens befolkning bor i städerna, uppstår naturligtvis en rad dramatiska problem. Det är heller inte bara människor det handlar om, också verksamheter förflyttar sig in till de urbana delarna, bort ifrån industriområdena. I en stads förändringsprocesser, omvandling av befintliga delar eller skapandet av helt nya delar i den urbana miljön, stöter vi på uttryck som värdebaserad stadsutveckling. Begreppet har en arkitektonisk grund; att förflytta fokus från den fysiska utformningen till ett humanperspektiv med beteendevetenskapliga förtecken.

Hela frågeställningen har sin parallell i corporate branding. Vilka värden är vikta för Amnesty att omfatta för att nå sina viktiga mål? Eller för Apple?

Oftast definieras värdena i social inklusion, mångfald, hållbarhet etc. inom ramen för stadsutveckling. Egentligen basala faktorer som är förutsättningar för att en stad ska fungera väl socialt.

Det ”värdeskapande” blir spetsigare när vi lyfter in begrepp som kunskapsstad och den kreativa klassen (Richard Florida). Här är avsikten att inte bara skapa en rumslig miljö som befrämjar social interaktion, utan att också underblåsa en viss typ av utveckling. Den kan lätt uppfattas som elitistisk –vad ska alla vi andra göra som inte är kreativa eller vill skapa nytt?

Värdebaserad stadsutveckling är inte oproblematiskt: Vem bestämmer vad som är viktiga värden? Vilka effekter ska uppnås? Och när blir det hela politiskt?

Kopplingen till place branding, t.ex. vid utveckling av ny stadsdel, ställer krav på helhetsperspektiv och samspel med både den fysiska planeringsprocessen och den värdeskapande varumärkesresan. Här blir det tydligt hur kommersiella mål (skapa attraktion för inflyttning, investeringar etc.) måste kommunikativt balanseras mot de sociala målen (inkluderande och tolerant miljö).

Utvalda inlägg
Inlägg kommer snart
Håll ögonen öppna...
Senaste inlägg
Arkiv
Sök efter taggar
Följ oss
  • Facebook Basic Square
  • Twitter Basic Square
  • Google+ Basic Square